Är det möjligt att minnas allt man lär sig?

Drömmen för alla studenter måste ju vara att ha ett superminne! Tänk om man hade förmågan att minnas allt man lär sig utan att exempelvis ha ett fotografiskt minne eller vara lika smart som Hermione Granger. Problemet är att det är väldigt få människor som faktiskt har möjlighet att minnas allt som de lär sig. Däremot går det ju självklart att förbättra sitt minne, men hur gör man det egentligen? Är det möjligt att minnas (näst intill) allt man lär sig?

Minnet är en komplex och dynamisk process som involverar flera steg och områden i hjärnan.

Det börjar med en sorts kodning, där informationen från våra sinnen bearbetas och omvandlas till en form som hjärnan kan förstå och lagra. Denna process påverkas av faktorer som uppmärksamhet, repetition och emotionell betydelse. Det är denna kodning som sker när man lyssnar på en föreläsning eller sitter och pluggar.

Efter kodningen lagras informationen i olika minnessystem: korttidsminne, arbetsminne och långtidsminne:

• Korttidsminnet behåller kortlivad information.
• Arbetsminnet hanterar temporär lagring av aktivt bearbetad information.
• Långtidsminnet är en mer permanent lagring av information (slutmålet för studenter som vill komma ihåg all kunskap till tentan).

Slutligen sker även en återkallande process där lagrad information hämtas och återaktiveras av hjärnan när informationen behövs. Det kan ske genom frivillig ansträngning eller som svar på externa ledtrådar. Återkallande är inte en exakt återgivning utan snarare en rekonstruktion baserad på tillgänglig information och kontexter.

Genom att förstå dessa processer kan vi använda olika strategier för att förbättra vår förmåga att lära oss och komma ihåg ny information.

När man studerar sätter sig informationen som man tar in i arbetsminnet. För att sedan överföra kunskap från arbetsminnet till långtidsminnet krävs ansträngning. Att få informationen att lagras i långtidsminnet kan vara avgörande för att kunna behålla och använda information på lång sikt.

Här är 5 strategier som kan hjälpa dig att föra över information från arbetsminnet till långtidsminnet:

Upprepning är nyckeln till att flytta information från arbetsminnet till långtidsminnet. Genom att återkomma till den nya informationen flera gånger ger du hjärnan fler tillfällen att bearbeta och lagra den. Ju fler repetitioner, desto starkare blir minnet.

Öva aktivt genom att testa dig själv eller försöka förklara den nya informationen för någon annan. Aktivt engagemang gör det mer sannolikt att du kommer ihåg informationen.

Personligen rekommenderar jag att du använder dig av Anki för att även implementera så kallad spaced repetition när du upprepar och övar det som du vill lära dig! Läs mer om Anki här.

Att skapa mentala bilder eller koppla den nya informationen till något du redan vet kan göra det lättare att minnas. Till exempel, om du försöker lära dig ett främmande ord kan du föreställa dig det ordet i en situation eller koppla det till ett liknande ord på ditt modersmål.

Det låter kanske skumt eller lite töntigt, men till och med minnesmästaren Jonas von Essen använder denna strategi då han exempelvis byggt upp sitt ”minnespalats” så det är absolut värt ett försök.

Ju mer levande och intressant din mentala bild är, desto starkare blir minnet.

Engagera flera sinnen när du lär dig ny information. Skriv ner det du vill komma ihåg för att engagera ditt visuella och kinestetiska minne. Prata högt om det för att engagera hörseln, till exempel genom att använda Feynman-tekniken. Använd även bilder och diagram för att förstärka visuell minneslagring.

Att använda flera sinnen gör det lättare för minnet att fästa sig vid. Det kan även göra det lättare att återkalla minnet i framtiden.

Mnemoniska enheter är knep eller tricks som gör informationen mer minnesvärd. Till exempel kan du skapa akronymer för att komma ihåg en lista, använda rim eller associationer för att komma ihåg ord eller skapa berättelser för att memorera sekvenser (som Jonas von Essen).

Dessa tricks ger extra mentala ankare som gör det lättare att återkalla informationen när det behövs.

Självklar måste jag även nämna sömn som en sista strategi. Sömn spelar en avgörande roll i minnesprocessen. Under sömnen konsolideras minnen och nya kunskaper bevaras effektivare. Se till att få tillräckligt med sömn för att hjälpa till med minnesbevarandet och bearbetningen av ny information.

Den här strategin är i princip den viktigaste, men det är också den som de flesta hoppar över. Här är det viktigt att komma ihåg att sömn är något som är enkelt att implementera och dessutom samtidigt ger makalösa studieresultat. Dessutom kan konsekvenserna av för lite sömn vara förödande för ditt minne.

Det är helt enkelt inte svårare än att försummad sömn kan leda till minnesproblem och svårigheter att lära sig ny information, medan en god natts sömn kan göra underverk för ditt minne och kognitiva funktioner.